fredag 30 januari 2015

Välkommen lilla barn!

Ibland tänker jag på det absurda i föräldraförsäkringen. Den är jättebra i och med att den låter föräldrar vara lediga från sitt jobb för att ta hand om sitt lilla barn. Men, den har ju kommit att fungera som en bortre gräns. Man är borta från jobbet under föräldraledigheten och sen jobbar man. Inga andra tankar finns. Människors huvudsakliga identitet finns på jobbet och inte någon annanstans. När föräldradagarna är slut då är heltiden med barnet slut. Eller så får man planera in ett barn till. Det känns lite konstigt om man tänker lite närmre på det. Att från den punkt barnet kommer ut i den här världen är dagarna på heltid tillsammans med föräldrarna räknade.
 
 

torsdag 29 januari 2015

Arbete gör en fri!

S vill införa en tredje pappamånad och V motsätter sig detta. De tycker inte att det räcker. Föräldrarna måste dela lika helt enkelt och då måste man förstås ha en helt individualiserad föräldraförsäkring. V framställer det som att det är för kvinnornas skull. Så här skriver Rosanna Dinamarca i Aftonbladet i sin slutreplik till Emma Henriksson (Kd:

"Kvinnor är också sjuka i större utsträckning än män och skillnaden drar i väg efter att man fått barn. Allt detta på grund av att kvinnor förväntas och har haft huvudansvaret för hem och barn. Införande av en tredje så kallad pappamånad kommer inte att förändra detta."

"Den valfrihet som Emma Henriksson så varmt värnar är en stor ofrihet för kvinnor.På grund av de förväntningar som ställs på dem som kvinnor får många inte arbeta heltid, får inte fullt betalt för sitt arbete. Och det värsta är att om vi inte gör något aktivt politiskt utan ska vänta på att enskilda familjer, fångade i de tvingande förväntningarna, själva ska komma fram till detta, så kommer det ta cirka trettio år."
 
Ett problem är tydligen att kvinnor gärna väljer fel. Vi väljer att ta den större delen av föräldraledigheten och snålar till och med på dagarna så att föräldraledigheten ska dras ut lite och bli längre. Vi väljer själva att arbeta deltid. Detta beror inte på att vi kvinnor vet vad vi vill, vet vad som känns viktigt för oss. Det beror egentligen på att vi kvinnor är fångade i de traditionella förväntningarna och egentligen är det synd om oss.Vi får inte jobba heltid och vi måste vara hemma länge (läs drygt 1 år) med barnen. Detta gör oss ofria. Det är arbetet som gör oss fria. Inget annat.