Ibland tänker jag på det absurda i föräldraförsäkringen. Den är jättebra i och med att den låter föräldrar vara lediga från sitt jobb för att ta hand om sitt lilla barn. Men, den har ju kommit att fungera som en bortre gräns. Man är borta från jobbet under föräldraledigheten och sen jobbar man. Inga andra tankar finns. Människors huvudsakliga identitet finns på jobbet och inte någon annanstans. När föräldradagarna är slut då är heltiden med barnet slut. Eller så får man planera in ett barn till. Det känns lite konstigt om man tänker lite närmre på det. Att från den punkt barnet kommer ut i den här världen är dagarna på heltid tillsammans med föräldrarna räknade.
Hej
SvaraRaderaUnderbart att du börjat rita och måla igen. Är det något jag önskat jag kunde så är det det. Och att du belyser detta ämne. Att vi bara är intresserad av arbetslivet och inte hur människor, stora som små mår. Jättefint målat också!
Tack!
Radera